PVC finns i olika modeller med olika egenskaper. Vid tillverkning anpassas PVC-materialet efter kundens önskemål. Det sker bland annat genom valet av vissa tillsatser.  

Produkterna och tillverkningsmetoderna utvecklas ständigt. PVC är en av de mest använda plasterna i världen. PVC började användas redan på 1920-talet. Flera produkter som utvecklades då är fortfarande i bruk, till exempel PVC-rör och PVC-kabel. Nyare användningsområden är till exempel vindkraftverk.  

Plasten PVC består av själva PVC-molekylen samt några tillsatser som t.ex. gör plasten mjuk eller tålig vid högre temperaturer. Råvarorna till PVC är natriumklorid (vanligt salt) och olja eller naturgas. Inom kort kommer förnyelsebara råvaror att börja ersätta oljan och naturgasen. Då gör bio-PVC sitt intåg.

Framställdes första gången 1838
Första gången PVC framställdes var 1838 av den franska fysiker och kemisten Henri Victor Regnault. Andra gången var 1872 av den tyska forskaren Eugen Baumann. Vid båda tillfällena bildades polymeren som ett vitt fast pulver inuti flaskor med den nyupptäckta gasen vinylklorid, som hade lämnats och utsatts för solljus. Materialet var dock svårt att bearbeta och ingen såg därför någon kommersiell tillämpning. År 1913 tog tyska uppfinnaren Friedrich Heinrich August Klatte patent på PVC. Hans metod baserades på att vinylklorid polymeriserades med hjälp av solljus.

Kommersiellt genombrott på 1920-talet
Det kommersiella genombrott skedde i USA när företaget BFGoodrich anlitade den industriella vetenskapsmannen Waldo Semon för att utveckla en syntetisk ersättare för det allt dyrare naturgummit och valet föll på PVC. Under lågkonjunkturen på 1920-talet upptäckte Waldo Semon att PVC var utmärkt som en vattenfast beläggning för tyger. Försäljningen tog snabbt fart med ett snabbt växande produktsortiment. Efterfrågan ökade ytterligare under andra världskriget, när PVC snabbt ersatte traditionella material för att isolera ledningarna på militära fartyg.  

Efterfrågan ökade på 1950-talet
Under 1950-talet började fler företag att tillverka PVC för att möta den ökade efterfrågan runt om i världen. Materialutvecklingen ledde till att PVC fick förbättrad hållfasthet. Detta i kombination med motståndskraft mot ljus, kemikalier och korrosion gjorde att PVC blev ett utmärkt material för byggbranschen. Ett tidigt exempel är vatten och avloppsrör.  

Förbrukningen 6-dubblades
Världskonsumtionen av PVC ökade markant under 1960- och 1970-talet, då förbrukningen ungefär 6-dubblades. I dag ligger världskonsumtionen kring 20 miljoner ton och Europa svarar för ca 25 procent av detta. PVC är den tredje mest använda plasten i världen, efter polyeten och polypropen.

Ur saltet framställs klor som sedan kombineras med eten till vinylkloridmonomeren (byggstenen för PVC-polymeren). Vinylkloridmonomeren kopplas sedan ihop vid polymerisationen till långa kedjor, som utgör den färdiga PVC-polymeren.

Klortillverkning
Ur koksalt får man klorgas, natriumhydroxid/lut och vätgas. Luten används främst inom massa- och pappersindustrin. Vätgasen säljs som råvara. Klorgasen används vid monomertillverkningen.  

Tillverkningen av klorgas från saltet sker genom elektrolys av en saltlösning. Det finns tre metoder:

• membranmetoden
• diafragmametoden
• kvicksilvermetoden  

Membranmetoden är den nyaste och mest miljöanpassade metoden att framställa klor. Energiförbrukningen är 20 procent lägre än med kvicksilvermetoden, som är den äldsta. Membranmetoden står idag för 46 procent av klorproduktionen i Europa, och diafragmaprocessen står för 14 procent. De europeiska klorproducenterna har lovat att till 2020 helt ha fasat ut kvicksilverprocessen, som idag står för 34 procent av den europeiska klorproduktionen.  

Klor är en viktig kemikalie som används i över hälften av alla kemiska processer i Europa. Ca 34 procent av kloret används för tillverkning av PVC, 23 procent för att tillverka isocyanater som sedan blir polyuretan. Klor används också i produktionen av polykarbonat och silikoner. Små mängder renar 98 procent av Västeuropas dricksvatten. För mer information om klor besök www.eurochlor.org    

Monomertillverkning
I nästa steg reagerar klor med eten och bildar EDC (dikloretan) som i sin tur upphettas och därmed sönderdelas till VCM (vinylklorid monomer).  

Polymerisation
I det tredje steget sker polymeriseringen av VCM-molekyler till polymeren PVC. Detta sker under högt tryck och med tillsats av olika kemikalier. PVC:n torkas sedan till ett finkornigt pulver. Det finns två huvudtyper av PVC. Den mest använda är suspensions-PVC (s-PVC) där varje PVC-korn är ca 0,1 mm. S-PVC används till rör och fönsterbågar. Den andra PVC-typen kallas pasta-PVC (p-PVC) och består av mycket fina kompakta korn. Den används till golv, tapeter och färg.

Den globala efterfrågan på PVC är cirka 35 miljoner ton per år. Den europeiska industrin producerar cirka 8 miljoner ton produkter för både inhemsk konsumtion och export till tredje land, med ett marknadsvärde om över 700 miljarder svenska kronor.  

PVC används i Sverige till: